Fortsatt gransking av statsministern och försvarsministern

Att skydda människors frihet är en kärnuppgift i en demokrati. När regeringens hantering av IT-skandalen på Transportstyrelsen uppdagades i somras stod det klart att man fallerat att trygga säkerheten för våra medborgare. Säkerhetsläckaget är sannolikt det allvarligaste vi haft i Sverige sedan Stig Berling gav ut försvarsuppgifter till Sovjetunionen. Flera personer; statsråd och statssekreterare har haft informationen utan att dra i den stora larmklockan och satt stopp för säkerhetsläckaget.
 
Det som skett är oerhört allvarligt och infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman har båda avgått efter att vi i Alliansen ansett deras förtroende förbrukat och riktat misstroendeförklaring.
 
Alliansen väckte också misstroendeförklaring mot försvarsminister Peter Hultqvist och vi har från första början sagt att vi kommer att fullfölja den om ingen ny information tillkommer. Men nu har det skett. Stefan Löfven uppgav från början att han själv och hans statssekreterare Emma Lennartsson hade blivit informerade om säkerhetsläckaget först vid årsskiftet 2016/17 när försvarsministern känt till det i ungefär 10 månader, utan att informera varken statsministern, ansvarigt statsråd, regeringens säkerhetspolitiska råd eller riksdagen. Det visade sig vara felaktiga uppgifter. Statssekreterare Emma Lennartsson hade haft kännedom om säkerhetsläckaget långt tidigare än vad statsministern uppgav och hon avgick därför.
 
Att uppgifterna redan fanns i statsministerns absoluta närhet påverkar i nuläget vår bedömning av försvarsministerns ansvar. Det påverkar helhetsbilden av var ansvaret ska placeras och var det kan och bör utkrävas. Ytterligare frågor som väckts handlar om dåvarande statssekreteraren Ann Lindes agerande och ansvar. Det faktum att Lennartsson fått avgå medan Linde blivit befordrad undanröjer inte behovet av att granska Ann Lindes tjänsteutövning i detta sammanhang.
 
Från Liberalernas sida kommer vi därför inte i detta nu att väcka eller stödja misstroendeförklaring mot statsministern eller övriga statsråd. Det går dock inte att utesluta att det kan vara motiverat senare när konstitutionsutskottet kommit längre.
 
Liberala hälsningar,
Jan Björklund

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter